Intervju
Motion och träning – det viktigaste du kan göra för din hjärna
Vad är nyckeln till bättre minne, intelligens, stresstålighet och god hälsa? Träning och motion. Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig vara den bästa hjärngympan som finns.
I den uppmärksammade boken ”Hjärnstark” tittar överläkaren Anders Hansen närmare på flera vetenskapliga studier om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan. Lagotto har träffat Anders och fått ta del av konkreta tips på hur människan bör röra på sig för att uppnå de positiva effekter som forskningen har kunnat visa.
Fysisk aktivitet ökar intelligensen
– Sudoku och korsord i all ära men vill man bli smartare på riktigt krävs mer svettiga övningar, säger Anders Hansen.
Det finns studier som visar att det finns ett samband mellan högt IQ och bra kondition. En sådan innefattar 1300 enäggstvillingar. I vissa tvillingpar hade enäggstvillingarna olika bra kondition. Det visade sig att tvillingen som hade bättre kondition också hade högre IQ än tvillingen med sämre kondition. Även studier gjorda på skolungdomar visar att de studenter som pluggade in glosor samtidigt som de utförde någon form av fysisk aktivitet lyckades memorera betydligt fler än de som var stillasittandes.
En möjlig orsak till att vår intelligens kan öka i samband med träning och motion är att blodcirkulationen och blodtillförseln till hjärnan ökar. Dessutom ökar nivåerna av ”mirakelmedlet” BDNF – ett protein som skyddar hjärncellerna och som är kopplat till minne och inlärning. Hansen menar att vi generellt sett vill ha mer BDNF i hjärnan eftersom det bidrar till bättre minne, koncentration och inlärningsförmåga. Men vi kan endast få proteinet genom fysisk aktivitet – och en regelbunden sådan.
– Vid träning utsöndras BDNF. Men detta sker inte efter en enstaka promenad utan först efter veckor av fysisk aktivitet, säger Anders Hansen.
Motion istället för medicin
Precis som BDNF förbättrar våra tankemässiga förmågor, är proteinet i många fall den bästa medicinen mot depression och ångest. Anders Hansen menar att han själv kunde se samband mellan träning och humör i kontakten med sina patienter. De fysiskt aktiva återhämtade sig betydligt snabbare från depression och ångest än de patienter som inte motionerade.
Redan för flera hundra år sedan förstod människan att träning vad bra för hälsan och att fysisk aktivitet kunde förebygga många sjukdomar. Idag har detta synsätt förändrats och läkemedel skrivs ut för att bota depression, ångest, stress och andra psykiska problem. Anledningen menar Hansen är den medicinska utvecklingen. Men faktum är att träning och motion i många fall har samma påverkan som mediciner.
– Fysisk aktivitet har visat sig vara lika effektivt som antidepressiv medicinering vid mild och medelsvår depression. Men jag vill betona att antidepressiva gör nytta och att man inte ska experimentera med sina mediciner utan att fråga sin läkare, säger Anders Hansen.
Minnescentret minskar med åren
Efter 25-30 års åldern krymper hjärnan och vårt minnescentrum, även kallat hippocampus, blir mindre. Denna lilla del av hjärnan krymper i genomsnitt med en procent per år och det är därför minnet blir sämre när vi åldras. Forskare har tidigare trott att denna utveckling inte går att bromsa, men efter ett forskningsförsök med möss upptäckte man att hippocampus växer vid fysisk aktivitet. Samma princip gäller för människor. Fysisk aktivitet gör oss inte bara starkare och smartare – regelbunden träning och motion minskar även risken för demens med 40 procent och kan till och med föryngra hjärnan.
– Med träning kan man bromsa utvecklingen eller faktiskt till och med vända den, säger Anders Hansen.
Kampen om kalorier
Samtidigt som många studier uppmärksammar vikten av träning och motion, är det många som saknar inspiration till att röra på sig. Anledningen menar Hansen ligger i vår biologi.
– Människan har sedan urålders tider haft ett underskott på kalorier. För våra förfäder var kalorier så svåra att få tag på att de såg till att spara på kalorier. De visste helt enkelt inte när de skulle få i sig de igen, säger Anders Hansen.
Hjärnan har inte hunnit anpassa sig till den värld vi lever i idag där kalorier är gratis. Vi har aldrig behövt utveckla hur vi ska bete oss i ett överflöd av kalorier. Hjärnan är utvecklad för att spara energi till när vi verkligen behöver den. Att känna att soffan lockar mer än en runda i löpspåret är därför inte ovanligt.
Lite träning är bättre än ingen träning alls. För när vi rör på oss, om så bara en promenad, ökar blodtillförseln till hjärnan med hela 20 procent och vi blir inte bara piggare och mår bättre. Vi blir även mer koncentrerade, kreativa, stresståliga och intelligenta. Vi tänker snabbare och kan behålla fokus när det är mycket runt omkring. Alla som rör på sig får de här fördelarna, barn, vuxna och gamla. Fysisk aktivitet är helt enkelt något av det viktigaste vi kan göra för vår hjärna – och vi bör göra det varje dag.
Anders bästa träningstips för maximal tankemässig effekt
- Spring tre gånger i veckan – i 45 minuter.
- Håll ett ganska högt tempo – 70 procent av din maxpuls.
- Se till att bli andfådd.
- Cykling, simning, kampsport eller annan fysisk aktivitet fungerar lika bra – det är intensiteten som räknas.
- Styrketräning verkar, utifrån vad forskning visar idag, inte ge samma effekt.
